Monday, June 20, 2016

fortfarande viss reflektion i form av mina "ångest"gubbar...

Jag fortsätter min allmängiltiga reflektion med att göra enkla bilder av situationer som jag kommer i kontakt med, reflekterar över, berör och upprör mig...

Jag är nu uppe i över 250 "ångest"gubbsbilder... Vilket en vacker dag kanske resulterar i en bok om allmängiltig vardagsångest.

to try... to find... to do...

...

portrait...


onion ring...

It was a long time since I produced some jewelry, for various reasons ... but now I've got lust again and hope I get the time to create.

This may look like small children step, but I have filled with experiences, time-rest and a lot of sketching...

Saltholmen...

Finally the season has started and I have cycled out to the coast to be in my paradise, a breathing hole worth protecting.

gull drama...

We had a small gull drama on my inner yard for one weekend ago. Getting a young gull down on the ground down make a drama,  but it unites neighbors and we all have to respect and keep an eye on the little was, unfortunately, something happened during the night and the morning after this little wool ball fallen down, so it was very quiet and it was gone. A mystery. None of the yard know where it had gone, or who have taken it...

from my kitchen window...





some images from Rammakeriet and the summer show...











 Elisabet Erikssons pieces, I like them very much, such a time work...


Detail from one of her two designs that are represented in the exhibition.

Tuesday, May 31, 2016

håller med!

Ur "En film om Olle Ljungström"

"För egen del så måste jag säga att jag skiter i vad folk tycker,  det här är vad jag gör. Jag är inte utsänd av Gud för att göra musik, men jag tycker att det är ganska kul att göra det. Får jag blommor, pussar o kramar så tycker jag jättemycket om det, men allt annat är meningslöst, för jag kommer att göra det i vilket fall som helst å jag anser inte att jorden än så länge är så överbefolkad att det inte finns plats för mig".

Olle Ljungström född 12 augusti 1961, död 4 maj 2016.


Olle Ljungström - Norrländska präriens gudinna



Saturday, May 28, 2016

a bit of a festival...

Looking forward to go around and check and maybe find something I did not know I needed...

mothering Sunday...


All the care and love for my mother.
Not only this Mother's Day, but every day...

Thursday, May 26, 2016

socialt medium; flaskpost...

"Sociala medier, samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.Sociala medier kan skiljas från massmedier genom att de bygger på ett innehåll som produceras av dem som använder dem."

Bloggen/bilderna, då i första hand på mina "ångestgubbar" alternativt situationsgubbar, för att använda ett mindre jobbigt ord... är som flaskpost... Jag slänger ut, delar med mig, men har ingen aning om var de hamnar, om någon ens tittar på de bilder jag lägger upp. Men min intuition är att någon ska hitta till dom, inspireras, känna igen och kanske i viss mån bli hjälpt av att andra , dvs. jag har det på liknande sätt. Att vi inte är ensamma om att må dåligt emellanåt av en eller annan anledning... anledningen kan variera, men att må dåligt, kännas sig kass, ha en bubblande pressande ångest, hör till livet emellanåt och det är faktiskt mänskligt, allmänmänskligt.

Vissa bilder är reflektioner från min närhet, andra är tagna från andars liv, men de flesta är tagna precis där jag sitter och står... 

Wednesday, May 25, 2016

när någon "verkar" vara snäll och generös...

Det finns ibland "hakar" med att ge, men inte till alla, det är en indirekt markering om vilken/vilka som är "värda" att få, eller omvänt; vilka som inte är värda att få...

det man inte vet, har man inte ont av...

Därmed inte sagt att man är "lyckligt" ovetande, det kan ändå kännas utan att det syns, utan att man vet... Det kan vara något som gnager och skaver, men som det är svårt att sätta fingret på, kanske på grund av tystnad, mörkning eller välvilja att inte blanda in andra.

idag insåg jag att jag är med och binder ris till min egen rygg...

Genom att acceptera hot och anklagelser, så accepterar jag att andra har övertag, att jag gör mig mindre, backar mer än vad som är rimligt.
Fuck, gaska upp dig!!!

Tuesday, May 24, 2016

va fan svara man på en sån fråga?!

Tycker egentligen väldigt illa om just denna fråga, för ofta så ställs den som en självklarhet att; "inget kan hända" typ... ALLT du svara på denna fråga är liksom nonsens, sååååååååå farligt kan det väl ändå inte vara?! Men faran eller det värsta som kan hända, det är ju individuellt, det som är värst för mig, kanske är flugskit för dig... Jag har en några exempel på vad som kan hända, men som retoriken förhåller sig till just denna fråga, så får jag vackert sitta inne med både svaret och ångesten, det hjälper mig nada att säga det jag kommer på som skulle kunna vara det värsta som kan hända, det kan till och med vara så att det värsta som kan hända faktiskt har hänt eller är på väg att hända.