Friday, February 12, 2016

vet inte ens om detta "vi" är något att stå efter...

Att i vuxenvärlden bli exkluderad, det är bara en form av brist på öppenhet från de som stänger ut, kokongar... Just detta är väl en kombo av litenhet i den enskilde individen, som gått samman med andra som tror sig bli större ihop... flera svaga blir inte en stark, det bli bara en irriterande klubb för inbördesbeundran.

Thursday, February 11, 2016

semla in Swedish...

And so little glories in the middle of the week!
Shrove Tuesday was imminent and, of course, so I just have to eat a cream bun in the year...

with love...


I have amazing friends! One day when I got home I sat there a nice bouquet of tulips in my mail slot. Who does not want to come home to such a surprise ?!

a glimpse of my home...







...


White..

Some kind of everyday life situation, boiling egg...

bambi twins vs jailbird...


Bambi twins.
A swap with my dear friend and college Maja Breife, I got her amazing jailbird instead...




Love it!
Wear it!
Like it and get positive feed back from others.


oreflekterande människor tar sig rätten att "nita till"...

När ett förlåt inte ens finns med i den andres vokabulär, då blir det problematiskt, ledsamt och väldigt irriterande. Det är stort att be om ursäkt för saker som svider, sårar och upprör... Men har man inte förmågan att se sin del, så har man inte det, tyvärr.

Stackars er som tror er ha rätten att klippa till utan att ta ansvar.

när saker blir obegripliga på riktigt...

...

Monday, February 8, 2016

tanke...

"Ju mer man tänker, desto mer inser man att det 
inte finns några enkla svar".  

Nalle Puh

Saturday, February 6, 2016

Stora kliv i nån riktning... 
är bättre än ingen riktning alls, eller?!

en annan fundering...

...

Utifrån att jag valt att kalla mina gubbar - ångestgubbar.
Kanske mer än just ångest, existentiellt och allmängiltigt in the end...

Thursday, February 4, 2016

Ali Baba at a crazy way, flying at a cloud instead of a carpet...

For my dear friend Asli in Istanbul on her 40 birthday. 

Happy birthday dear Asli!
HIP HIP HURRAH!!!

Wednesday, February 3, 2016

om det så bara är en person som ser dig som...

Väldigt lätt att hamna i underläge när någon annan dikterar förutsättningarna...

Här kanske det borde vara på sin plats att kasta skit tillbaks?!
- Men, nej inte min cup of tea, det löser inget... det blir bara etter värre.

Sunday, January 31, 2016

jag vet att du sett dessa förut...

När dom finns i ens närhet, då är det inte muntert...

Civilkurage är ju att föredra än såna som håller för det
ena eller det andra.

under ytan...

Det man inte vill kännas vid,
kan man blunda för och segla vidare på en luftmadrass på de sju haven
med en paraplydrink i handen...

Nonchalans, ignorans och jävligt dumt.
Det är inget som sätts i förändring på detta sätt, allt som döljs förblir dolt...

utbyte, respekt och kvalitetstid...

...

samhället klara inte av svaghet...

Eller?!
Spänn musklerna, var din egen lyckas smed osv...
Bit ihop, gå vidare, skit i vad andra tycker, kör ditt egna race...

Saturday, January 30, 2016

ett svar eller en reflektion..

Dom som skriker eller vrålar på andra är inte speciellt stora människor, att vråla för att sänka, är ett uselt knep, som bara sänker den som vrålar, om man är observant...

I catch a snow angel on my walk...

...

allt för att hitta "svar"... eller åtminstone förklaringar...

En väldigt intressant text som jag hittade på nätet, har du ork, kolla in, och ta del, reflektera och se var du är...
http://www.aventyrenso.se/om-oss/puppa-8

"Det finns en historia om en pojke som på en av sina ensamma upptäcktsfärder i skogen upptäckte en fjärilspuppa. Formen fascinerade honom. Han visste inte vad som dolde sig därinne, men han förstod att den innehöll liv och han blev nyfiken.
Varje morgon, så fort han fått på sig sina kläder, rusade han ut i skogen, till puppan. Han såg dess förändring och han förstod och såg hur puppan sakta och långsamt började sin mödosamma utveckling.
Dagar och nätter passerade och pojkens engagemang och intresse växte sig starkare och starkare. Så plötsligt - en morgon då solens strålar bröt igenom det täta lövverket såg han en liten spricka i puppan. Han fylldes av glädje och han satte sig ner för att vänta.
Timmar och dagar gick. Pojken väntade och våndades. Han led med fjärilen som hade så förtvivlat svårt att ta sig ur puppan. En kväll stod han inte ut längre. Han sprang så fort benen orkade bära honom. Hem till köket. Där tog han fram en vass kniv och begav sig åter ut i skogen till fjärilen i puppan. Nu skulle den befrias. Han skulle hjälpa den att komma fram. Med ett snabbt snitt skar han hål i puppan. Han såg till sin glädje den vackra fjärilen krypa ut. Den fällde ut sina vingar. Slog två slag med dem och föll sedan död ner till marken.
För det är genom kampen i puppan fjärilen utvecklar den kraft den behöver för att sedan kunna flyga med starka vingar"