Konstnär – ett högriskyrke med dålig lön
2010-05-14
Konstnärer är ofta högutbildade men tjänar trots det betydligt sämre än resten av befolkningen. Precis som i samhället i övrigt är det kvinnor som får minst tillbaka trots att de ofta har längre utbildning. Det visar rapporten Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv.
Få utbildar sig till konstnärer för pengarnas skull. Rapporten visar att manliga konstnärer med minst tre års konstnärlig utbildning har mindre inkomst än klasskompisar som inte pluggat alls efter grundutbildningen.
– Konstnärerna är en grupp med särskilt låga inkomster och kvinnorna är mest utsatta. Deras inkomst är i snitt 90 procent av sina manliga kollegors, säger utredaren Marita Flisbäck, universitetslektor i sociologi med inriktning på genusfrågor vid Göteborgs universitet.
Konstnären Channa Bankier håller med om att konstnärsvärlden är ojämlik.
– Fler kvinnor går konstskolor och ändå består makteliten av män. Ett väldigt påtagligt exempel är valet av Daniel Birnbaum som chef för Moderna Museet. Det är uppenbart att ett nätverk med män som känner varandra dominerar beslut och inriktning inom konstvärlden. Det påminner om de stora bolagsstyrelserna.
”Jag hade inget val”
Liksom många kvinnliga konstnärer är Channa Bankier välutbildad. Hon gick på konsthögskolan i Stockholm år 1966–1971.
– Jag hade inget val, det var självklart för mig väldigt tidigt i livet att jag skulle bli konstnär. Det var socialt självklart för det innebar att jag kunde stiga av det borgerliga livet. Jag kunde hoppa av skolan och börja konstskola. De allra flesta tjänar dåligt, till exempel jag. Man väljer inte konstnärskapet för att bli rik utan för att man vill det.
Rapporten visar lite förvånande att kvinnliga konstnärer överlag har en större förmögenhet än sina manliga kollegor. I studien framhålls nettoförmögenheten som ett riskkapital att falla tillbaka på eftersom yrket är så osäkert.
Tidigare studier visar att klass generellt har stor betydelse för dem som väljer att satsa på en konstnärlig yrkesbana. Få studenter vid de konstnärliga utbildningsinstitutionerna kommer från arbetarklasshem.
För att våga sig in i konstvärlden krävs en buffert.
– Kvinnliga konstnärer behöver ett riskkapital, dels för de osäkra arbetsvillkoren, dels för att häva den negativa genus¬effekten – att kvinnor överlag tjänar sämre än män. Det aktualiserar frågor om klassbakgrund, om betydelsen av både ekonomiskt och kulturellt kapital och behovet av kontakter för att bli konstnär, säger utredaren Marita Flisbäck.
Rapporten visar också att drygt var tredje kvinna som är verksam inom det konstnärliga området är barnlös. Däremot har manliga konstnärer fler barn än den genomsnittliga mannen i befolkningen.
– Om kvinnliga konstnärer väljer bort att bilda familj på grund av ekonomiska förutsättningar och föreställningar om kön så har vi ett jämställdhetsproblem, säger Marita Flisbäck.
Channa Bankier upplever det som ett helt personligt val att hon inte skaffat barn.
– Konstnärskapet är för många ett så självständigt arbete att familjebildning inte blir aktuellt. Konstnärskapet kommer först. Jag är själv barnlös, jobbet har liksom alltid gått före.
– Feministiska konsthistoriker har pekat på att det sett ut så här historiskt. Kvinnor har varit tvungna att välja bort familjebiten för att satsa på sitt konstnärskap. Det handlar både om den ekonomiska osäkerheten och föreställningar kring vem som ska ta hand om barn och hem. Konstnärskapet kräver mycket tid och utifrån de före¬ställningar vi har är det lättare för män än kvinnor att lämna över ansvaret för ett barn. En pappa som låter mamman vara hemma med barnet med hänvisning till sitt tidskrävande arbete är inget konstigt, men när en mamma gör detsamma ses det inte på samma sätt, säger Marita Flisbäck.
Skillnaderna är stora inom konstnärsyrket. Inom bild och form låg medianlönen år 2007 på 148 000 kronor. Inom teater och musik var den omkring 100 000 kronor högre.
Ny rapport på gång
Marita Flisbäck håller just nu på med ytterligare en rapport i ämnet som fokuserar på konstnärernas arbetsmarknadssituationer och anställningar.
– Då ser man att musik som är det område där konstnärerna tjänar näst mest också ligger högt i antalet fasta anställningar. Kontinuitet skapar trygghet. Det är viktigt både för att fler grupper ska våga satsa på konst och för att de som vill ska kunna kombinera sitt yrkesliv med barn.
Channa Bankier tycker att det är viktigt att man blir medveten om ojämlikheten inom konstvärlden.
– Konstnärsnämndens ordförande är en kvinna, det är alltid något men sen är det bara män. Vi måste systematiskt börja sätta kvinnor på olika makt¬positioner i konstlivet.
Sofia Lundgren
Fakta:
* Rapporten ”Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv” utgår från Statistiska centralbyråns statistik om 21 500 konstnärer år 2007.
* Konstnärerna är högutbildade, men tjänar generellt mindre än andra inkomsttagare. Medianvärdet för en manlig konstnär 2007 var 217 356 kronor, för en kvinnlig 194 720 kronor. Konstnärsgruppens median¬inkomst är 15 procent lägre än befolkningens. Kvinnliga konstnärer tjänar 90 procent av vad männen tjänar.
* Rapporten slår fast att gruppen ”konstnärer” numera består av 46 procent kvinnor. Inom områdena bild och form, film, ord och teater är könsbalansen jämnast. Dansområdet är kvinnodominerat (70 procent kvinnor) medan musik och musikal är mansdominerade områden (71 respektive 64 procent män). Ett anmärkningsvärt resultat i sammanhanget är att andelen manliga konstnärer inom musikområdet inte förändrats på 12 år.
* Kvinnliga konstnärer har större nettoförmögenhet än manliga konstnärer. Medianvärdet för mäns nettoförmögenhet i konstnärsgruppen år 2007 låg på 234 089 kr (för män i hela befolkningen ligger den på 173 712 kr). Kvinnliga konstnärers nettoförmögenhet låg på 323 650 kr (vilket kan jämföras med 147 022 kr för kvinnor i hela befolkningen.)
http://www.etc.se/29999/konstnaer-ett-hoegriskyrke-med-dalig-loen/
Wednesday, June 9, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment